Lovisas Blogg -

Monster

Jag vet inte vad jag ska säga till dig.. Jag vet inte hur jag ska bete mig i din närhet! Så mycket som du betyder för mig, det är helt otroligt! Din röst. Det enkla sättet att du bara FINNS nära gör mig knäsvag. Rädslan att försäga mig eller ge för tydliga tecken på att jag gillar dig.. Usch! Våran vänskap har varit nära på att förloras en gång tidigare och jag vågar inte riskera att det händer igen. Jag vill inget hellre än ha dig brevid mig, tro inget annat. Drömmen om att finnas i din famn. Verkligheten vrider mig utochin! Vad är det som är så jävla svårt?! Herregud. Varför säger jag bara inte som det är? Jo, för jag är feg. Jag tänker hela tiden att det kommer bli något dåligt. Att du kommer säga samma sak som förut och kvar står jag.. Ensam. Som vanligt.

Nej. Jag väljer att stå kvar här på den bro som snart rasar. Antingen tar jag steget ut över sluttningen och flyger, eller så gör jag ett grovt magplask. ELLER så går jag tillbaka från det håller jag kom ifrån och glömmer den här bron.

I want to be normal, I want to feel safe
waking up screaming, it’s always the same.
I don’t want to turn off the light
hope someone hears me tonight.

Hold me, tell me everything’s ok.
Show me there’s a way to beat the monster
save me, make it go away.

2009-11-09 @ 20:09:53 Allmänt Permalink

Kommentarer

Postat av: vi som älskar vårt luciatåg

det kommer gå fint,<3

2009-11-09 @ 20:36:22

Postat av: Anonym

våga!

2009-11-09 @ 21:07:54

Trackback