19 september 2009
I morse när jag vaknade och kollade på mobilen såg jag att jag hade missat ett samtal från ett dolt nummer, och ett röstmeddelande som spelades in vid ungefär halv ett. Jag ringde upp Röstbrevlådan i förhoppning om att jag kanske skulle kunna lista ut vem det var. En kille börjar prata, och meddelandet låter ungefär så här:
"Heej, asså, jag tänkte ringa dig med du svarar ju inte." (En kompis brölar ut något som låter som 'Jaaa, precis!') "För, asså att, kolla.." Sen så hör jag inte riktigt vad han säger. Det låter som att han är på fest eller något, det är en massa folk som hörs i bakgrunden. "Asså, kan du typ ringa upp mig sen och så, för att jag vill snacka med dig asså! Du dumpade mig på sms, asså... Asså, det är inte schysst. Asså, det är lågt." (Här har vi en kille som älskar ordet 'asså') "Hoppas att det var rätt nummer jag ringde nu..." och sen säger han "Hejdå!" så sjukt snabbt att det nästan inte går att uppfatta.
Vet ni hur sjukt irriterande det är och inte veta vem det var? Jag kännde inte alls igen rösten och det äter upp mig innifrån! Nu kommer jag gå omkring hela dagen och undra vem fan det var...
Men, tänk er hans situation då? Hans flickvän (eller kanske pojkvän, vem vet?) har dumpat han på sms, han verkar vara skit ledsen och försöker ta kontakt med personen. Vadå skräck senario? Jag skulle fan inte må så jäkla bra utifall det var jag som var han..
Nu ska jag kolla på Hannah Montana The Movie... Hahahah! Ja, du läste rätt! Chokladkakan ligger där på köksbänken och skriker efter mig, det gör ont innombords... Soffan skriker den med, HEJRRÅ
